Vår nutid präglas mycket av en jakt på pengar och en uppfattning om att tiden inte räcker till. Otto Scharmer, professor på MIT/Harvard, Yuval Noah Harari, professor i historia och författare till böckerna Homo Sapiens och Homo Deus, Daniel Schmachtenberger, grundare till the Consilience Project och Tristan Harris, teknologietiker, och grundare till Center for Humane Technology – lyfter de alla från olika perspektiv en kritik mot dagens system och behovet av förändring. Något som återkommer i deras slutsatser är beskrivningen av en nutid präglad av tillväxt och höjd standard för många människor med ett starkt fokus på att skapa materiella förutsättningar, en ojämn fördelning av resurser mellan människor och nationer. Våra viktigaste mätetal i de flesta sammanhang, som nation, företag och privatperson – är ofta förknippade med pengar: BNP, vinst, hushållsekonomi. 

Micael Dahlén, professor från Handelshögskolan i Stockholm, visar i sin forskning att det är många andra saker som ger oss lycka i vardagen. Han nämner till exempel tid man spenderar med sina nära, egen tid för reflektion, fritidsaktiviteter som man mår bra av, förmågan att uppskatta nuet, enkla saker som ger lycka i vardagen – och tiden uppges ofta vara den största begränsningen. Vi har inte tid. Många människor upplever en ständig stress. Tänk om dygnet hade lite fler än 24 timmar? Men är det kanske snarare så att vi slösar bort vår tid? Vi har fått så många sätt att både distraheras och inspireras i olika sociala kanaler och digitala verktyg. Men givet att detta av så många beskrivs som ett stort problem i vår samtid – så behöver vi kanske titta upp och in i den verkliga världen – och fråga oss hur vi egentligen skulle vilja spendera vår tid? 

Såväl experterna i våra intervjuer som många av de artiklar som skrivs om klimatpåverkan uppger att vi skulle kunna stå inför en framtid styrd av kriser och katastrofer. I detta scenario skulle människor vara allvarligt påverkade av den globala uppvärmningen, pandemier och andra kriser. Gränsdragningen mellan länder har blivit starkare, internet slås ut och användandet av AI missbrukas. Det skulle kunna leda till en anti-globalisering där det kanske rentav skapas lokala ”internet” som byggs kring ekosystem med helt egen infrastruktur i både nät, hårdvara och mjukvara. Dessa behöver inte nödvändigtvis vara kopplade till våra nationsgränser utan det skulle lika gärna kunna vara glokala ekosystem. Ett exempel på detta skulle kunna vara människor som styrs av samma typer av mål och då väljer plattformar att vara i utifrån det.

Samtidigt är det sannolikt att vi kommer att se en mängd kriser inom olika områden som uppstår p g a den globala uppvärmningen. Fler pandemier, uttorkning och översvämningar som driver människor på flykt riskerar att leda till konflikter och krig om jordens resurser. Ju påtagligare kriser desto fler restriktioner och regleringar står att vänta. Vi har en utmanande framtid framför oss där vi alla kommer att påverkas. Information och kommunikation spelar en avgörande roll för att hjälpa oss att göra de förändringar i vår konsumtion som framtiden kräver. Experterna i våra intervjuer poängterar hur viktigt det är att vi som människor ser med öppna ögon på denna utveckling.  

Den israeliska forskaren och författaren Yuval Noah Harari beskriver en förändring i synsätt som präglar vår generation. Det kommer bli allt viktigare för aktörer att fundera över retoriken, hur vi pratar om vår tids utmaningar, hur vi bryter ner dem i saker som var och en kan bidra med och skapa verktyg för att se att vi rör oss i rätt riktning.