Användning av data är en balansgång. Konsumenter förstår att den kan missbrukas och de flesta har upplevt att man blivit ”förföljd” av en tidigare sökning på något man sedan får en massa reklam för. Inte ovanligt att det dessutom kommer efter att man redan köpt varan, något som både skapar irritation och inte ger något mervärde till konsumenten. Men vår data kan samtidigt vara lösningen på många av de problem vi upplever med marknadsföring idag – den kan möjliggöra en betydligt bättre relevans i de erbjudanden och budskap vi möts av.

Idag finns höga förväntningar på budskap och marknadsföring såväl som på enkelheten att nyttja en tjänst. Det finns därför mycket som talar för att en viss typ av betalning kommer ske via förtroende, där den aktör med störst förtroende från konsumenterna belönas med mest tillgång till data och information. Idag kostar inte användandet av de stora plattformarna som Facebook och Google pengar – i stället betalar du med din personliga data, vilket används för att räkna ut vilka annonseringar som skulle kunna generera transaktioner. Detta gör datahanteringen och leveransen av träffsäker kommunikation ännu viktigare, då företag som inte lyckas uppnå säker datahantering riskerar diskvalificeras från marknaden. 

Ett företag som ligger i framkant med transparent datahantering är start-up företaget Gener8 som skapat en lösning där konsumenten kan tjäna pengar på allt man gör online. Utgångspunkten för grundare Sam Jones var att många utan att tänka klickar ”acceptera” när man surfar på nätet och vet sedan inte vare sig vad man lämnar för data eller hur den används. Hans idé handlar om att konsumenten ska ta tillbaka makten över sin data. Genom att koppla Gener8-appen till andra appar så kan man själv se vilken data de har sparat samt kan även se vilket värde olika typer av data har. Sedan bestämmer man själv vad man vill dela. Den data som delas är anonymiserad men du tjänar poäng som kan användas för presentkort, erbjudanden och donationer.

Samtidigt finns det en stor risk vad gäller datadelning, eftersom nutidens regleringar och krav på hur aktörerna hanterar data ibland inte upplevs vara tillräckligt transparent. Många konsumenter besitter inte heller de rätta verktygen för hur de ska gå på djupet i att se över sin datahantering. Idag vet drygt hälften av alla människor om att de lämnar digitala fotspår när de surfar runt på internet, handlar med självscanner eller upprättar medlemskap som registrerar vilka varor, produkter eller tjänster som köpts. Samtidigt skrivs det i en artikel av Wired att många människor missar att tredjepartsbolag exempelvis kan köpa deras platsinformation för att analysera vilka butiker eller applikationer som besökts, skärmklick till musrörelser. Även inlägg på sociala medier och sökmotorförfrågningar kan också vara avslöjande och värdefullt för företag. 

I den yngre målgruppen mellan 18-29 år vill hela 66% kunna ställa in klimatpåverkan av måltider, 53% kan tänka sig att ha ett chip i kroppen och 48% vill få måltider anpassade till sin hälsoprofil. Den yngre generationen värdesätter klimatet högst och har en lägre prioritet av sin egen hälsa. 

Drygt 60% i den målgrupp som är först på att testa nya saker, s k early adopters vill få information om hur produkter påverkar hälsa och välmående. Nära 60% vill också kunna ställa in klimatpåverkan av måltider och lika många vill att dessa anpassas till min hälsoprofil. Av dessa kan dessutom 55% se framför sig att ha ett chip inopererat i kroppen.  

Slutsatsen man kan dra av detta är att både unga och early adopters, värderar möjligheten att få se klimatpåverkan av produkter högt. Hälsan står sedan högre bland early adopters som även innehåller en lite äldre målgrupp som av naturliga skäl kan ha större anledning att tänka ännu mer på sin egen hälsa.

Med den ökade informationsdelningen finns också risk att det skapar ett skikt mellan den som delar med sig och den som inte gör det. Detta skulle kunna innebära att den som delar med sig av mest data får bättre förutsättning att få en högre social status i samhället, till följd av mer träffsäker och relevant kommunikation. Det skulle också kunna vara precis tvärtom – den som inte behöver dela med sig är den som har nått högst status. Exempelvis genom att kunna köpa sig loss från streamingtjänster, medlemskap och prenumerationer utan att få reklamavbrott eller lämna digitala fotspår. Detta skulle kunna ses som samhällets översta skikt i framtiden, att ha råd att stå utanför. Vi ser redan nu den typen av tendenser i Silicon Valley där flera av företagsledarna i de stora tech-bolagen, som Steve Jobs och Bill Gates, uppger sig vara mycket restriktiva med sina barns användning av mobiltelefoner och sociala medier, både för att värna om sin integritet och om sin säkerhet. Samtidigt har delning av data många positiva aspekter, däribland möjliggörandet för en helt ny typ av kommunikation. När vi lämnar ifrån oss en bit av information, går processerna i vardagen snabbare och vi tjänar gärna in tid på att slippa fylla i vår information.