Aurora är en ungdomsledd grupp, med klimataktivisten Greta Thunberg bakom sig. Gruppen stämde år 2022 den svenska staten i allmän domstol för att de inte behandlar klimatkrisen som en kris och brister på flera punkter. Exempelvis menar Aurora att det saknas undersökningar gällande hur stor andel av det globala klimatarbetet som Sverige ska stå för. I både Tyskland och Nederländerna vann aktivisterna i rätten mot regeringen i respektive stat, vilket tvingade båda ländernas företrädare att skärpa klimatmålen. Detta är ett nutida exempel på kommunikation som gör skillnad, och en indikation på vad den unga generationen värderar. Staten såväl som företag behöver ta samhällsansvar för att skapa en hållbar framtid.

Enligt World Meteorological Organization (WMO) är det 93% sannolikhet att åtminstone ett år mellan 2022-2026 kommer att slå 2016 års värmerekord. Dessutom är chansen 50/50 att vi når över de för-industriella temperaturnivåerna med 1,5 °C under kommande fem år. Ytterligare beräknade projektet ”The Climate Clock”, att det i mitten av april år 2023 är cirka 6 år och 100 dagar innan vi når gränsen för global uppvärmning om 1.5°C om vi fortsätter leva som vi gör nu. Även UN gick ut i ett pressmeddelande från oktober 2022, med att klimatförändringarna är det största hotet som världen någonsin mött. Trots det, anser många klimatkatastrofen vara en myt.

Världens största undersökning av den allmänna opinionen om klimatförändringar från UNDP visar att ca 40 % av jordens befolkning inte anser klimatförändringarna vara en global nödsituation. Vissa anser att det inte är människan som påverkar klimatet, och att den enskilda individens handlingar inte är tillräckligt effektfulla för att kunna påverka ett sådant globalt fenomen – att det inte spelar någon roll ifall vi inte källsorterar eller kör bensinbil. Klimatförändringar har gått i cykler sedan jordens begynnelse och därför upplever vissa att klimatkatastrofer kommer hända oavsett ifall människan tar till aktioner eller inte. Flera av experterna i våra intervjuer har även påpekat att det finns en stor risk att det inte kommer ske några skillnader förrän nya regleringar tillämpas. Det sänds dubbla budskap och världen är inte tillräckligt överens vare sig om hur vi ska se på klimatförändringarna och vad som behöver göras. 

En hållbar planet är också en hälsosam planet och här finns en stor efterfrågan från konsumenter att få veta hur hälsosamma olika produkter är. De tillfrågade i konsumentstudien uppgav att hälsa och välmående var snäppet viktigare än miljöpåverkan – men det skiljde inte mer än en ynka procent. Det är alltså viktigt att kommunicera både om en produkts hälsofördelar och hållbarhetsvärde. 29% uttrycker också ett intresse för hur, av vem och var en produkt producerats.

Dr. C. Otto Scharmer är professorn på MIT Sloan School of Management och ledare av ULab, som står bakom isbergsmodellen och Theory U. Denna teori handlar om att lära ut ett steg mot en mer tvärvetenskaplig syn på världen där ekonomi, humaniora, teknik, psykologi och uppmaning till reflektion blandas fritt. Det är en beskrivning av hur vi kan tänka kring vår nutid och framtid. En utgångspunkt som Otto ofta pratar om är att vi lever med tre huvudsakliga utmaningar: 

1. Den ekologiska klyftan – Våra naturresurser försämras i massiv skala, och flera icke-förnybara värdefulla resurser nyttjas varje år. Människan förbrukar 1,5X över planetens resurser. Det här betyder att vi för närvarande brukar mer än 50% av vad vår planet kan förnya och regenerera för att möta nuvarande konsumtionsbehov.

2. Den sociala klyftan – Idag ser vi stora sociala klyftor mellan människor, och idag livnär sig två och en halv miljard människor på mindre än 20 kronor ($2) per dag. En siffra som inte förändrats mycket under de senaste decennierna. Därtill ser vi en social polarisering som växer i samhället och idag äger 1% av befolkningen i USA tillsammans mer än 90% av resterande tillsammans.

3. Den spirituella-kulturella klyftan – Medan den ekologiska klyftan är baserad på en frånkoppling mellan jaget och naturen, och den sociala klyftan på en frånkoppling mellan jaget och andra, reflekterar den andliga klyftan en frånkoppling mellan jaget och jaget. Vårt nuvarande och framtida jag har kopplats isär utifrån perspektivet välmående och mental ohälsa. Idag dör fler av självmord än i krig, mord och naturkatastrofer sammantaget. Dessa siffror representerar den växande klyftan mellan våra handlingar och vem vi är. 

Det nuvarande systemet i världen är väldigt skört och riskerar rasa samman på flera nivåer om det inte sker en mer kraftfull förändring i vårt agerande. Det är därför viktigt att fokusera mer på varje individs kraft att bidra till förändring menar Dr. C. Otto Scharmer. Fortsättningsvis beskriver han att om vi ska kunna möta vår tids utmaningar, behöver det ske ett skifte i tankesätt hos samhället. Människor behöver gemensamt gå samman för att skapa ett nytt system med nya strukturer, där dagens utmaningar bemöts genom innovation och utveckling i stort och smått. Exempelvis genom att uppdatera vår ekonomiska logik och införa nya synsätt på hierarkier, dagens marknad och ekosystemmedvetenhet.