The Consilience Project (TCP) är ett välgörenhetsprojekt som Civilization Research Institute (CRI) och Daniel Schmachtenberger, social filosof, står bakom. Projektet publicerar forskning och analyser i syfte att hjälpa beslutsfattare och ledare att adressera utmaningarna av vår tid genom att förbättra sin informationshantering. Målet är att hjälpa människor till att bli bättre på att upptäcka desinformation och vinklingar i media. I artikeln ”Endgames of Bad Faith Communication” från TCP, beskrivs olika exempel på hur framtidens storytelling ”behöver baseras mer på goda avsikter”. Det syftar till att gå ifrån missledande kommunikation som inte ger utrymme för andra perspektiv, och gäller enskilda individer såväl som aktörer och samhällssektorer.
Eftersom det idag är upp till var och en att vara källkritisk och kontrollera det som skrivs i media, arbetar TCP för att budskap och information ska fakta kontrolleras i större utsträckning med hjälp av nya regleringar. Detta för att undvika ett samhälle där människor lever fullt ut i sina egna filterbubblor, vars kultur kommer längre bort från verkligheten. Tekniken som idag används för att vilseleda människor, skulle med samhällets nya värderingar om transparens och ärlighet kunna hjälpa oss pussla ihop alla fakta och placera dessa i sitt rätta sammanhang mer effektivt.
Livet i en filterbubbla
”Filterbubblor”, också kallat selektiv exponering, är ett svenskt nyord. Men vad är en filterbubbla och vilka risker finns det med att leva livet i en sådan? Enligt Doktorand Peter Dahlgren vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet, är filterbubblor information som skräddarsytts för individen baserat på åsikter och tankar hos personen. Filterbubblor tar plats i våra digitala flöden och stärks genom algoritmer som tillgodoser människan med lager på lager av information som bekräftar slutsatsen i åsikten, vilket skapar en egen sanning.
Det behöver inte nödvändigtvis vara så att människan enbart söker upp information som bekräftar sin egen åsikt och förutfattade slutsats, utan en stor massa letar också efter motsägande information. Antingen aktivt, eller genom att klicka sig in på information som de inte håller med om – men som har delats många gånger i media. Skillnaden är att tröskeln för vad som accepteras när det kommer till bekräftande information är ganska låg i jämförelse med det som motsätter åsikten. Hittas minsta lilla fel avfärdas det i högre utsträckning, än det som bekräftar. Att hamna i filterbubblor medför därför en stor risk.
”Sakta men säkert så förs vi in olika filterbubblor, vilket är svårt att upptäcka för individen. När vi väl hamnat i filterbubblorna är det svårt att ta till sig en annan sanning då man blir bombarderad av den typen av innehåll och det kritiska seendet suddas ut. Till följd av algoritmerna påverkar inte heller dessa filter enbart den direkta personen, utan indirekt påverkas även dennes följare och nätverk.”
Staffan Baer, digital media development lead på ICA Sverige
Kommunikation vi vill se mer av
"Trots att vi upplever att vi har mängder av information, mer än vi kan hantera, så har vi kanske aldrig känt oss så förvirrade kring vad som egentligen är rätt val, vare sig för oss själva eller för planeten." säger Jonas Ivarsson, professor i Humane Artificial Intelligence, Göteborgs universitet.
Det finns ett stort kunskapsgap som gör att vi inte vet hur vi ska vare sig agera eller konsumera ”rätt”. Därför blir en väldigt viktig roll för kommunikationen från företag framöver att både bygga upp sin egen förmåga att hjälpa och råda konsumenten. Det handlar också om att utforma sin kommunikation på ett sätt där lärandet står i fokus på ett lättillgängligt och spännande sätt.