Teknikutveckling har stått i fokus de senaste 20 åren och många vet nog mer om innehållet i sin mobiltelefon än i sin egen kropp. Intresset ökar för kroppen och hur den påverkas av allt ifrån vad vi äter, hur och när vi rör oss, hur vi reagerar på olika intryck och situationer – allt detta fångas upp via smarta klockor, armband eller ringar. Med tanke på att andelen uppkopplade enheter förväntas minst tredubblas fram till 2030 så kommer vi att se en explosion av den typ av data som hjälper oss att förstå mycket mer om oss själva och allt som händer både i vår vardag och på arbetet. Forskningen om hjärnan kommer att kunna ge oss helt nya kunskaper om hur vi fungerar, inte minst nu när våra kroppar och sinnen blir alltmer uppkopplade.
Intresset för hjärnan har exploderat de senaste åren och vi har sett en mängd böcker på temat från t ex Anders Hansen (läkare och psykiatriker), Sissela Nutley (doktor i kognitiv neurovetenskap) och från Katarina Gospic (hjärnforskare). De skriver om hur vi fortfarande triggas på samma sätt som när vi var på savannen, hur vi kan hantera en alltmer uppkopplad vardag och hur vi med kunskap om hur teknik fungerar kan styra våra beslut, oss själva och världen i önskad riktning. En ökad kunskap om vår hjärna kan ge oss bättre självinsikt och förståelse för hur vi fungerar.
“För tio år sedan fanns inte smartphones, det här är den snabbaste omläggningen av beteende som har skett i mänsklig historia. Mobilen hackar rakt in i hjärnans belöningssystem. Om man har något som serverar en med hundratals belöningar varje dag blir det ett jobb för hjärnan att motstå det. Vi kan inte backa utvecklingen och gå tillbaka till ett helt analogt liv. Men vi behöver lära oss hur vi påverkas.”
Anders Hansen, Läkare och Psykiatriker
”Många sociala appar är konstruerade på ett sätt som triggar våra urgamla hjärnstrukturer som har med överlevnadsinstinkter att göra. Det är tre drivkrafter som är centrala: Vår nyfikenhet, vårt sökande efter belöningar och vår rädsla att hamna utanför. Tills man förstår mekanismerna bakom och hur hjärnan fungerar tenderar många tolka sitt eget beteende som att man har dålig karaktär: 'Jag är så usel, jag kan inte kontrollera det här'. Nej, det är klart att du inte kan! För det är designat så och din hjärna funkar så.”
Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap
Hjärnforskare blir marknadsförare
På samma sätt som programmerare gjort sitt intåg i företags affärsutveckling så ser vi allt fler hjärnforskare och biologer som hjälper företag med marknadsföring. Syftet är att få en ännu bättre förståelse för konsumenten och hur man reagerar ända ner på cellnivå. Man mäter signalsubstanser, ögonrörelser, muskelspänning, puls och svettning för att förstå vad som triggar konsumenten och vad som leder till upplevda behov och köp. Läskedrycksjätten Coca Cola var ett utav de första företagen att sätta upp ett internt hjärnforsknings-laboratorium för att använda neuromarketing. Till följd av detta innehåller varumärket, deras annonser och sociala medier-kampanjer genomtänkta triggers för att göra sig mer minnesvärda i sin kommunikation. Exempelvis genom valet av färger i logotypen, ljudet som ”poppar” och bubblar när man öppnar flaskan, smaken, doften och känslan av att röra produkterna. Deras val av den röda korken är särskilt intressant ur ett neuroperspektiv, då forskning har visat att våra hjärnor initierar en viss respons vid en viss färg. Rött associeras oftast med god mat, vilket många andra stora varumärken också tagit fasta på.
Kommunicera direkt till hjärnan
Vi ser i vår undersökning en tydlig efterfrågan på tjänster som gör det enkelt att handla. Exempelvis att prata in sin inköpslista, eller sätta upp månadsprenumerationer och hemleveranser som matchar ens köpbeteenden - för att på ett smidigt sätt få ihop livspusslet. Det kommer också ny teknik som gör det möjligt att förstå mycket mer om hur våra hjärnor fungerar. Tänk om vi skulle kunna kommunicera sömlöst med varandra, utan att vare sig tala eller använda oss av enheter som telefoner eller datorer - det enda som skulle behövas är våra tankar.
Brain Computer Interface, eller BCI som man oftast förkortar det, gör att man kan länka hjärnan direkt till en dator som kommunicerar åt oss. BCI-enheten kommer antingen i form av ett chip som opereras in bakom örat, eller som ett bärbart hårband fastspänt utanpå huvudet med ”dosan” nedåt mot nacken. När man kopplar upp sig till enheten läser datorn av våra hjärnvågor och sänder signaler som får oss att agera på det önskade sättet genom avläsning med hjälp av artificiell intelligens och machine learning. Detta skulle kunna möjliggöra att vi kommer kunna utbyta tankar och kreativa idéer telepatiskt, via tankar.
Scrolla med tankens kraft
För kundupplevelsen kan BCI-teknologierna ge möjlighet att exempelvis kunna googla, eller scrolla igenom sociala medier, efter produkter vi är i behov av genom att bara ”tänka på produkten”. Vid de tillfällen människan behöver fokusera sina tankar, eller arbeta ostört kan BCI-enheten blockera distraktioner som telefonsamtal, reklam eller meddelanden. Det kan också användas för att uppleva en plats som kan utforskas i en virtuell verklighet med hjälp av bara en tanke. Detta skulle kunna leda till att konsumenten slipper läsa och förlita sig på andras recensioner och bildsökningar vad gäller produkter, tjänster eller verksamheter. Med BCI skulle man kunna besöka platsen, eller pröva produkten i VR, och själv avgöra vad man tycker. För varumärken blir det en möjlighet att nå en ny nivå av förståelse för kundbeteenden och reaktioner.
”Desto mer vi kan förstå kunden, och hjärnan – desto mer kan vi göra vad gäller budskap och agerande på sociala plattformar. På ett ansvarsfullt sätt”
Fredrik Kullberg, medgrundare av Apotek Hjärtat
BCI-teknologier skulle kunna möjliggöra att spåra hela kundresan inklusive känslor och preferenser på en mikroskopisk nivå och därefter kunna skräddarsy erbjudanden och upplevelser mycket mer precist anpassade utifrån ett visst beteende eller en reaktion. Vi får dock inte glömma att det är människan själv som i slutändan bestämmer över sina egna tankar, trots hjälpmedel och nya tekniska innovationer. Detta gör att den som inte vill nås av vissa personer eller företag har möjligheten att blockera viss reklam eller kommunikation på ett mer effektivt sätt än idag. Se gärna klippet för att förstå hur BCI-teknologier skulle kunna fungera.
Tekniken löser funktionsvariationer
Vid en första anblick kan det tyckas skrämmande att tekniken ”flyttar in” i människan – men det finns många fördelar som också kommer med detta. Vi kommer kunna förutse sjukdomar genom att fånga upp symptom mycket tidigare än idag. Detta möjliggör även för personer med olika funktionsvariationer att kunna leva ett mer socialt och normalt liv där de kan uttrycka sina önskemål på nya sätt. Neil Harbisson, föddes med ett sällsynt visuellt problem kallat Achromatopsia som innebär totalt färgblindhet. Han har därför aldrig sett färger i hela sitt liv, och vet inte heller hur de ser ut. I sitt Ted Talk säger Neil att han ”kommer från en gråskalig värld”. Men tack vare ett elektroniskt öga han bär på utsidan av huvudet, gjort av färgsensorer, kan han nu höra färger i stället för att se dem. Ögat fungerar genom uppkoppling till ett chip på baksidan av Neils huvud. Detta chip tar upp färgfrekvenserna utifrån vad ögat ser och sänder därefter färgens signaler via transport genom skallen. I sitt klipp visar han skillnaderna mellan ljudet när han håller upp en lila, gul och grön duk.
Så länge vi har utgångspunkten att det är människan själv som styr detta så finns det många positiva effekter att uppnå med detta.
”When I started to dream colors, I felt that the software and my brain had united. Because in my dreams it was my brains creating electronic sounds – not the software”
Neil Harbisson
